Tillfällig hattorka.

Många (läs: några...vid närmare eftertanke läs: någon) kanske undrar vart jag, S, har tagit vägen med mitt hatbloggande.
Well, jag har bytt jobb så jag är inte längre lika lättretlig eftersom jag inte längre har korkade kollegor som rave'ar lös på mina nerver.

Plus att jag får knulla lite mera regelbundet.
Man blir bevisligen inte lika grinig när man får sig ett skjut med jämna mellanrum.

Jag hade ingen aning om hur mycket jag egentligen hatade mina forna kollegor. Nu när de längre inte är i min närhet vareviga dag så känner jag mig befriad. Men ser jag däremot någon av dem på stan så vill jag omedelbart kräkas lite i min mun. De har samma effekt på mig som en tandborste som råkar åka lite för långt ner i halsen - eller dålig sprit i alltför stora mängder. Kräkmedel.
Fast det är väl bara en tidsfråga innan jag går lös igen. Ge mig bara lite tid för att lära känna mina nya nötter till arbetskamrater så ska ni se att hatbloggstorkan släpper som en tropisk depression i asien. Lugna puckon som jag brukar säga.

/S