begärt/begjort.

"Jag begjorde det förra veckan."
"Kunden hade begjort det."

Jag trodde, om jag ska vara ärlig, att hon råkade säga fel första gången. Andra gången också. Tredje gången insåg jag att hon verkligen tror att det heter begjort. Inte begärt.

Finns det någon vettig svensklärare där ute som kan förklara för mig om man kan säga begjort istället för begärt? Mig veterligen är damen svenskare än svensk och har läst svenska hela sitt liv.

Varför lär sig folk aldrig? Och varför blir de så sura när man försöker hjälpa dem? Förstår de inte att de bli idiotförklarade?

/S