Konsumhatet!

Jag hatar svindyra äckliga jäkla Konsum.
Vad jag hatar ännu mer är surfittorna som jobbar där.
Gamla jäkla surkärringar som inte fått sig ett rejält skjut på tid och evighet. De vet knappt hur man säger hej och definitiv inte hur man säger tack. Det bokstavligen talat stinker klimakteriekossa på flera meters håll. Alla hatar dem. Och då menar jag A-L-L-A som nånsin satt sin tå i just den butiken.

Vet de vad ögonkontakt innebär? Knappast.
Kan de se skillnaden på honungsmelon och cantaloupe? Never. Den ena är gul som honung typ och den andra är det inte. Har man jobbat på Konsum sen det var blåvitt och hette Domus så tycker jag fan att man ska kunna ett och annat. Hur svårt kan det vara liksom?

Jag satt själv bakom kassan på kooperationen under en period. Jag kunde fan både namn och PLU på allt från sötpotatis till exotiska frukter. OCH Jag hade både tid och lust att både säga hej och tack. Och jag höll fan inte på att dö av en kraftansträngning när jag lyfte på huvudet för att möta mina kunders blick för en sekund.

Man kan ju som tycka att surkonsum skulle ta och anställa lite nytt fräscht blod för att få fart på stället. För inse fakta, tre kilometersköer är inte acceptabelt oavsett om det är lunchrusning eller ej. Det går inte bara sakta, från stund till stund så är det som att hela stället har dött. Slow-motion är liksom bara förnamnet.

En dag var hon dock där - mitt "nya fräscha blod". För en sekund såg jag ljuset i slutet av tunneln ända tills jag insåg att hon garanterat var dotterdotter till en av dom anställda (ryktet säger att det är en stor familjefest på butiken i fråga och att bara släktingar anställs). Lika sur som sina föregångare. Lika sölig också. Okej, okej, det är inte alltid så enkelt i början. Men nu har hon varit där i en månad - minst. Och jag måste fortfarande deklarera frukterna jag köper. Men jag är ingen surkuk. Jag är bättre än så. Jag ler mitt charmanta leende och säger att det är en mango. Igen.

Och i helvete att man suckar åt sina kunder när de är inom hörhåll. Det sparar man till fikarasten - hur fittig man än är.

På tal om mango. Mango på Konsum.
Ena dagen kostar den 9, 90st. Acceptabelt.
Andra dagen är den uppe i 12,90. Funkar.
Tredje dagen är den på extrapris för en liten ynklig femma och man har lust att köpa ett helt lager i ren glädje.
Fjärde dagen har de chockhöjt den förbannade lilla frukten till femton spänn.
Det är fan bara på Konsum de gör så. Extrapris ena dagen och dyrare än guld andra bara för att tjäna ihop vad som gick förlorat när den var löjligt billig.

JAG HATAR KONSUM.
Och nej, jag tänker inte gå någon annanstans. Inte när jag jobbar. Konsum är närmast då. Fast vid närmare eftertanke så skulle jag nog tjäna både tid och pengar om jag kilade över till supermarket istället. Men det är inte vad det här handlar om. Det här handlar om att jag hatar Konsum. Bara det i centrum dvs.

Mer mango åt folket.

/S