Parasiten i mitt öra, del 2.

Jag lyssnar väldigt sällan på radio av den enkla anledningen att det bara spelas skitmusik. Markolio, E-type och Enrique-kråkan-Iglesias i strida strömmar, om och om och om och om igen. På senaste har jag dock valt att lyssna på radio när jag är ute och rör på köttet bara för att jag inte ska tänka för mycket. Ni förstår, jag är en grubblare modell värre och när jag lyssnar på musik går jag bara och tänker ner mig i sjukligt djupa funderingar som skulle kunna göra vilken bäbis som helst gråhårig på en halvtimme. Men så fort någon börjar prata så faller alla tankar bort och jag lyssnar med mina paraboler till öron istället. Jag lyssnar gärna på Rix Morronzoo eftersom att jag tycker att det är lagom hjärndött och lättsamt. Och visst, de spelar enbart öronbajs men det kan jag leva med. Problemet uppstår i reklampausen. Till mitt stora förtret har hemglass börjat med radioreklam. De tre första gångerna blev jag totalt överrumplad men nu vet jag precis när jag ska dra ut pluggarna. Gud förbjude hemglass.

/S