att jobba över

Det är fredag. Det är 30 grader varmt. Jag är kvar på jobbet. Vad fan gör jag här, kan man undra?

Jo. Anledningen till att jag sitter här och svettas istället för att vara hemma och svettas är för att jag har idioter till kollegor som vill att allt ska vara färdigt två dagar innan de ger mig uppgiften. Dessutom har jag jobbat i Word under större delen av dagen. Word. Word, för helvete! Det är mer ett programmeringsspråk än ett fullständigt program, och jag kan inte koderna. Det är ologiskt utav bara fan.

Inte konstigt att alla i min yrkesgrupp tycker att Word är djävulens påfund. Man kan ju inte göra nånting rätt. Det enda skiten duger till är att skriva ren Times New Roman-text rakt upp och ned. Så fort man vill skoja till det med en färg eller en bild så har man tagit det för långt. Att använda annat än svart Times New Roman i 12 punkter är att gräva sin egen grav.

Anledningen till att jag inte kunde använda det normala programmet var att personen som gav mig Word-dokumentet klistrat in 500 bilder i det och att det tog alldeles för lång tid att få över bilderna till InDesign. Varför måste folk klistra in bilder i Word? Kan de inte bara lägga dem i en mapp så att man kan jobba med dem på ett normalt sätt?

Detta i kombination med hettan, övertiden, den dåliga radiokanalen och de mystiska ljuden på kontoret gör mig galen.

/E

folk som tror att de kan mitt jobb

På både min förra och min nuvarande arbetsplats finns personer som på ett eller annat sätt tror att de kan göra mitt jobb. Ett exempel på detta:

Jag har mycket att göra. Någon tror sig, som vanligt, vara min första prioritet. Denne person slänger fram några papper och ber mig göra jobbet så fort som möjligt. Jag påpekar att jag har annat jobb som måste göras före. Då kommer det.
- Men det här går jättefort, det tar bara en minut.

Ingen av personerna som kläcker ur sig detta kan överhuvudtaget programmen jag jobbar i. De hamnar snarare under kategorin som inte vet hur man gör genvägar på skrivbordet. För dem tar det några minuter att klura ut var datorn slås på. Trots detta har de mage att inte bara försöka smita före de andra jobben i min kö, utan att också påstå att det mesta av mitt jobb i princip sköter sig själv och går hur fort som helst. Den enda anledningen till att jag behövs är kanske för att någon måste starta datorn med de aktuella programmen för att de själva är fullt upptagna med att hitta sina egna knappar. Sen gör mitt jobb sig självt.

Intressant nog inträffar detta även på andra ställen. Jag är alltså inte ensam. Jag satt i vårdcentralens väntrum igår. En man kom in och gick fram till receptionen utan att ta kölapp.
- Kan jag hjälpa dig med något? undrade receptionisten.
- Ja, jag ska ta bort ett stygn i örat.
- Har du bokat tid?
- Nä, men det tar bara en minut. Det är jättelätt, svarade mannen.
- Du måste boka tid hos en sjuksyster.
- Men det är jättelätt och går fort. Går på en minut.
- Men även om det bara går på en minut så måste någon sjuksyster ha en minut över. De andra här har bokat tid.
- Men det går ju fort! Jag har haft 30 stygn och tagit bort dem själv.
- Men om det nu är så himla lätt och går så fort så kanske jag, receptionisten, ska ta bort stygnet.

/E